Erkänner du så får du komma hem till mamma

Erkänner du så får du komma hem till mamma!


I Sverige kan vi lita på att människor inte blir oskyldigt dömda, eller hur? Sanningen har visat sig vara en annan. På senare tid har flera fall uppmärksammats i Sverige där barn som har varit misstänkta för brott mer eller mindre har utsatts för oerhört grymma förhörsmetoder för att barnet ska erkänna sig skyldig till ett brott trots att det inte finns några bevis som talar för det.

Barn under 15 år kan inte straffas för brott i Sverige. De kan fortfarande vara misstänka för brott och polisen utreder brottet för att komma fram till vad som hänt. Barnet får dock aldrig en rättslig prövning i domstol. Brotten syns däremot i media, sprids på orten där det misstänka barnet lever och framförallt får barnet leva med konsekvenserna resten av sitt liv.

Detta är andra fallet på kort tid där det uppdagats att barn har blivit utsatta för oerhört grymma förhörstekniker där barnet riskerar att få ta skulden för något det kanske inte har gjort. När det kommer till brott där barn är vittnen eller misstänkta för brott är det särskilt viktigt att förhören går till på ett bra sätt. Barn fungerar inte på samma sätt som vuxna människor. De har lätt att påverkas av ledande frågor eller helt enkelt till slut erkänner för att de inte ser någon annan utväg trots att de inte har begått brottet. Barn vill i huvudsak vara vuxna till lags. Det har förekommit att barn har pressats genom många och timslånga förhör där barnet inte har fått ha någon annan person närvarande än polisen som förhör barnet. Vem garanterar att barnet blir förhörd på rätt sätt och vem säger ifrån när polisen går över gränsen?

I dagarna har det avslöjats att en 12-årig pojke som var misstänkt i det så kallade saxmordet i Hovsjö 2001 förhördes 18 gånger utan att någon försvarare var närvarande. Pojken nekade till en början men erkände till slut trots att polisens tekniska bevisning inte stämde överens med pojkens berättelse. Polisen kunde överhuvudtaget inte binda pojken till brottet. För en tid sedan uppmärksammades ett liknande fall i media, det så kallade “Kevin-fallet” där två bröder anklagades för att ha mördat sin jämnåriga kamrat. I båda dessa fall har polisen använt rättsvidriga förhörstekniker där barnens berättelser har förändrats genom att den förhörande polisen på olika sätt har fått barnen att ändra på sina berättelser.

Genom oerhört grymma förhör, utpressning där barnet mer eller mindre tvingas att erkänna för att barnet då äntligen ska bli lämnad ifred och få vara med sina föräldrar, riskerar polisen att få fram en berättelse om brottet som helt enkelt inte är sann.

Barn måste ha samma rättssäkerhet som vuxna människor. Det måste därför vara en självklarhet att barn endast förhörs av personer med särskild kunskap om barnförhör. Det ska heller aldrig någonsin få förekomma förhör där barnet inte har en försvarare vid sin sida som garanterar att förhöret av barnet går till på rätt sätt.

Läs artikeln i Dagens Juridik här: http://www.dagensjuridik.se/2017/09/pekades-ut-som-skyldig-till-mord-utan-rattegang-tolvaring-forhordes-18-ganger-utan-bitrade

Comments 1

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *